I ett avgörande i FN-domstolen ICJ i Haag idag friades Serbien från anklagelser om folkmord. Däremot konstaterades att Serbien, under kriget i Bosnien, brutit mot internationell rätt genom att inte lyckas förhindra massakern i Srebrenica 1995 då omkring 8 000 bosnier dödades av bosnienserbiska styrkor.
Processen i Haag är historisk, eftersom det är första gången en rättslig prövning har gjorts av anklagelser om folkmord mellan två stater. Rättegången har i första hand tillmätts ett symbolvärde, snarare än att avgörandet skulle få några praktiska följder. Utfallet, sådant det nu blev, innebär att ICJ slår fast att det inte finns några bevis mellan det folkmord som begicks i Bosnien och de serbiska, statliga institutionerna.
Serbien har under hela rättegången ifrågasatt domstolens legitimitet, eftersom landet inte var medlem av FN under de år då förbrytelserna ägt rum; landet uteslöts ur FN 1992 då det forna Jugoslavien föll samman och medlemskapet återupptogs först 2001, då av Serbien-Montenegro, vilket idag endast är Serbien. Kriget i Bosnien pågick mellan 1992 och 1995. Domstolen har avfärdat ifrågasättandet av dess legitimitet.
FN-domstolen ICJ ska inte förväxlas med vare sig krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien, ICTY, eller den permanenta brottmålsdomstolen ICC, vilka även de håller till Haag. Det är tre rättsliga organ med helt olika arbetsområden och -uppgifter. ICJ är unik i det att den avgör mål och tvister mellan stater – inte individer. Den beskrivs ibland som ett slags skiljedomstol. Dess avgörande kan vara, men är inte automatiskt, tvingande, men anses allmänt som en mycket stark markering.
