ICC lägger fram sitt första åtal

Thomas Lubango, ledaren för den kongolesiska milisgruppen Union des Patriotes Congolais (UPC) i Kongo-Kinshasa, blir den förste som åtalas vid internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Thomas Lubango greps förra året och anklagas i åtalet för att ha värvat barn och använt dem som soldater.

– Det här fallet är ett stort steg framåt i kampen mot brott som begås mot barn. Värvning av minderåriga är något som förstör liv och framtid för tusentals barn i världen. Det här rättsfallet kommer att belysa problemet och bidra till att denna typ av brott stoppas, sa chefsåklagaren Luis Moreno-Ocampo då han tillkännagav åtalet.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) välkomnade åtalet men sa samtidigt till brittiska BBC att mer behöver göras. Andra brott som våldtäkt, tortyr och summeriska avrättningar får inte gå ostraffade.

Trots att det officiellt har varit fred i Kongo-Kinshasa sedan 2002, har oroligheterna i östra delarna av landet, främst i Ituri-regionen, fortsatt.

Ny tid för utfrågning på Bok & Bibliotek

Utfrågningen om Till mänsklighetens försvar, i Frilans Riks regi den 21/9, är flyttad till klockan 09.15 samma dag. Plats: Snackbar-scenen i F-hallen.

Träffa oss på Bok & Bibliotek

Den 21-24 september är det bokmässa, Bok & Bibliotek, i Göteborg, som vanligt. Vi finns förstås där för att prata om Till mänsklighetens försvar. Kom förbi förlagets monter (B09:07) eller träffa oss i samband med någon av våra programpunkter:

Torsdag 21/9, kl 10.00-11.00: Utfrågning om arbetet med boken, arrangerat av Frilans Riks. Plats ej bestämd. Se www.textverk.se för mer information.

Lördag 23/9, kl 13.20-13.40: Samtal om krigsförbrytelser, internationell rättvisa, sanning och försoning, på Stora Scenen, Internationella torget.

Vi ses på Bok & Bibliotek!

"Det krävs politisk vilja"

– Jag tror att makthavare är uppriktiga när de säger ”aldrig mer ska vi tillåta krigsbrott och folkmord”, men det är ett olyckligt ordval. Vi ska inte tro att vi kan skapa garantier för att grymheter, som förintelsen eller folkmordet i Rwanda, ska hända igen. Det kan komma att hända igen, men vi måste anstränga oss och vi måste vara medvetna om faran.

Det säger före detta statsministern och tillika FN-utredaren Ingvar Carlsson som jag tidigare idag samtalade med om hans erfarenheter och synpunkter från att ha utrett FN:s ansvar för att inte folkmordet i Rwanda stoppades. Den rapport han skrev, på uppdrag av FN, har nu närmare sex år på nacken men är fortfarande aktuell, som ett dokument över det internationella samfundets oförmåga att agera i tid.

Ingvar Carlsson säger att han tror att vi idag är bättre rustade om en en situation som den i Rwanda 1994 skulle uppstå igen. Men personligen vill han se en än starkare beredskap, gärna i form av en permanent styrka under FN-ledning som kan stå redo att ingripa när situationen så kräver. Hade man haft det i Rwanda så hade folkmordet antagligen kunnat förhindras, säger han.

– Men, tillägger han, det krävs också en politisk vilja att göra något. Bristen på just politisk vilja att ingripa anser jag var en av de viktigaste faktorerna till att inget gjordes för att stoppa folkmordet i Rwanda, trots att förhållandevis små resurser hade krävts. Jämför det med Irak där det fanns en stark politisk vilja att intervenera, trots att det skulle bli oerhört kostsamt. Skillnaden förklaras förstås av ekonomiska motiv, det vill säga det beror på oljan. Men vi måste komma dithän att vi tycker att det är värt att ingripa för att skydda mänskliga rättigheter som sådana.

Fler positiva recensioner

Idag recenserade Göteborgs-Posten Till mänsklighetens försvar, med bland annat följande omdöme:

”Boken är saklig utan att någon gång bli platt eller livlös och internationell straffrätt blir i Espelunds och Karlssons tappning både spännande och lättläst. De juridiska teknikaliteterna och de bakgrunder som ges är en viktigt del i framställningen men tar aldrig överhanden utan blir ett stöd för de berättelser om mänsklig grymhet, upprättelse och försoning som gör boken så läsvärd.” (Eva-Lotta Hultén, GP, 2006-06-29).

I förra veckan kom även Svenska Freds tidning Pax med sin recension:

”Författarna lyckas att, med imponerande aktualitet, berätta i sig fristående berättelser och historier och sätta in dem i det sammanhang som är internationell straffrätt. Det hela är mycket pedagogiskt [---]. Språket är journalistiskt och skickligt utformat, särskilt i reportageavsnitten. Författarna vet uppenbarligen hur man gör för att fånga läsarnas intresse.” (Linda Åkerström, Pax, nr 3/06).

Läs om ytterligare recensioner på förlagets hemsida för boken: www.tillmansklighetensforsvar.se.

"Det handlar inte om rättvisa"

BELGRAD/SERBIEN:
– Om man vill utkräva skuld i juridisk mening för de brott som begicks på Balkan för ett drygt decennium sedan så krävs en annan process än den vid Haag-tribunalen. Det som sker där handlar inte om rättvisa utan om politiska ”rättegångar”.

Det säger Ljubiša Rajić, professor i statsvetenskap och nordiska språk på Belgrad Universitet, när vi träffar honom på hans vindsrum i en avlägsen del av universitetsbyggnaden. Boktravarna letar sig upp längs väggarna och når taket på flera ställen. Fönstren är smutsiga. Professorn letar runt en stund för att hitta stolar åt oss, själv sätter han sig och lutar huvudet i handen, stödd mot en bok om svensk 1800-talshistoria.

Han säger att han tycker att det är mycket tveksamt om bevisen mot ex-presidenten Slobodan Milošević skulle ha varit tillräckliga i en fullvärdig, juridisk rättegång. Därmed inte sagt att Milošević var oskyldig, tvärtom, men de former under vilka han ställdes till svars var enligt Rajić fullständigt felaktiga och orättfärdiga.

– Det har handlat mycket om Milošević i väst, vilket är lite synd. För oss här var han nämligen rätt ointressant eftersom han var historia redan när han utlämandes till Haag. Vid det laget hade vi besegrat honom och tillsatt någon slags demokratisk regering i hans ställe. Men det är ändå intressant att notera, när det gäller ICTY i Haag, att medan det tog en förmiddag att konstatera att Nato inte begått några som helst krigsförbrytelser på Balkan, så hade man ännu efter sex år inte kommit fram till något avgörande i samma fråga när det gäller Milošević. Tyder det på en rättvis rättsprocess?

Han tillägger:

– Med det upplägg som processerna vid Haag-tribunalen har så sänder det internationella samfundet signaler som säger ”begå hur mycket brott du vill, bara du har mycket goda skäl för varför du ska undgå straff”. Det är inte rättvisa. Jag skulle vilja se en juridisk process där alla skyldiga åtalas och döms oavsett vilka konsekvenser det får.

Taylor flögs till Haag

Liberias före detta president Charles Taylor flögs i går till Haag i Nederländerna där rättegången mot honom kommer att äga rum. Den tredje april gjorde Taylor sitt första framträdande inför Specialdomstolen för Sierra Leone (SCSL) i Sierra Leones huvudstad Freetown. Taylor står anklagad för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och brott mot humanitär rätt. Han har förklarat sig icke-skyldig till samtliga åtalspunkter.

Rättegången i Haag kommer att ske i Internationella brottmålsdomstolens lokaler, men under SCSL:s jurisdiktion.

- Nu när Taylor är i Haag, finns en risk att rättegången kommer att kännas mindre meningsfull och allt för långt bort för de människor som var mest berörda av brotten. Domstolen måste försäkra sig om att rättegången syns och hörs i Sierra Leone och resten av Västafrika, sa i går Richard Dicker från Human Rights Watch.