Lennart Aspegren skriver förord

FN-domaren Lennar Aspegren kommer att skriva förord till Till mänsklighetens försvar. Svensken Lennart Aspegren tjänstgjorde som domare vid Rwanda-tribunalen, ICTR, i Arusha och som undergeneralsekreterare i FN, mellan 1995 och 2000. Han ingick i dommarteamet som avkunnade den första fällande domen för folkmord någonsin. Det skedde hösten 1998 i det uppmärksammade Akayesu-målet - en rättegång som har fått stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av internationell straffrätt. Lennart Aspegren är idag en eftertraktad och flitigt anlitad expert i humanitär rätt och mänskliga rättigheter.

Uganda avvaktade efter ICC:s order

I Uganda är känslorna efter ICC:s arresteringsorder för fem rebelledare i landet avvaktande; i nästan alla läger finns det de som är för och de som är emot domstolen. Kriget i norr har pågått sedan 1986 och Uganda är i dag ett delat land. I söder lever folk i fred och utvecklingen har gått framåt – inte minst med hjälp av det utländska biståndet som motsvarar hälften av landets statsbudget. Men i norr lever befolkningen i fruktan. Omkring 1,5 miljoner människor, det vill säga 90 procent av befolkningen, har tvingats lämna sina hem. De flesta har tvingats att bosätta sig i så kallade säkra läger som regeringen har byggt för att skydda befolkningen från rebellgruppen LRA:s attacker.

Medan de internationella reaktionerna på ICC:s arresteringsorder har varit positiva, har reaktionerna i norra Uganda varit avvaktande. Många fruktar att LRA kommer att förnya sina attacker och tilltron till armén och dess möjligheter att gripa rebelledaren Joseph Kony är inte särskilt stor. Den stora nyckelfrågan är vem som ska gripa de eftersökta. ICC själv har inga möjligheter att agera utan måste förlita sig på enskilda staters polis och militär – vilket är en av domstolens svaga punkter

– Kony har gäckat armén i nära 20 år och det känns hopplöst. Om världen tycker att Kony ska ställas inför rätta så borde världen också hjälpa till att gripa honom, säger Angelo Banya administratör vid Ker Kwaro, en institution som består av 50 traditionella ledare

Tillsammans med sina kollegor hävdar han att de traditionella ledarna inte är emot ICC – men anser att tidpunkten för arresteringsorderna är fel. Landets amnestilagar, där rebellerna erbjuds åtalsimmunitet i utbyte mot att de lägger ner vapnen, är fortfarande i kraft och budskapet kan tyckas motstridigt. Istället för en juridisk rättvisa förespråkar de traditionella ledarna samtal och dialog.

– Våra traditionella rättssystem bygger på förlåtelse och strävar efter att bryta en ond cirkel av hämnd. Om Kony hade kommit tillbaka och erkänt sina brott hade han blivit förlåten. Vi hade sedan kunnat utföra olika ritualer och livet hade kunnat börja på nytt, säger Latim Geresome, sekreterare vid Ker Kwaros kulturella avdelning.