Fler positiva recensioner

Idag recenserade Göteborgs-Posten Till mänsklighetens försvar, med bland annat följande omdöme:

”Boken är saklig utan att någon gång bli platt eller livlös och internationell straffrätt blir i Espelunds och Karlssons tappning både spännande och lättläst. De juridiska teknikaliteterna och de bakgrunder som ges är en viktigt del i framställningen men tar aldrig överhanden utan blir ett stöd för de berättelser om mänsklig grymhet, upprättelse och försoning som gör boken så läsvärd.” (Eva-Lotta Hultén, GP, 2006-06-29).

I förra veckan kom även Svenska Freds tidning Pax med sin recension:

”Författarna lyckas att, med imponerande aktualitet, berätta i sig fristående berättelser och historier och sätta in dem i det sammanhang som är internationell straffrätt. Det hela är mycket pedagogiskt [---]. Språket är journalistiskt och skickligt utformat, särskilt i reportageavsnitten. Författarna vet uppenbarligen hur man gör för att fånga läsarnas intresse.” (Linda Åkerström, Pax, nr 3/06).

Läs om ytterligare recensioner på förlagets hemsida för boken: www.tillmansklighetensforsvar.se.

"Det handlar inte om rättvisa"

BELGRAD/SERBIEN:
– Om man vill utkräva skuld i juridisk mening för de brott som begicks på Balkan för ett drygt decennium sedan så krävs en annan process än den vid Haag-tribunalen. Det som sker där handlar inte om rättvisa utan om politiska ”rättegångar”.

Det säger Ljubiša Rajić, professor i statsvetenskap och nordiska språk på Belgrad Universitet, när vi träffar honom på hans vindsrum i en avlägsen del av universitetsbyggnaden. Boktravarna letar sig upp längs väggarna och når taket på flera ställen. Fönstren är smutsiga. Professorn letar runt en stund för att hitta stolar åt oss, själv sätter han sig och lutar huvudet i handen, stödd mot en bok om svensk 1800-talshistoria.

Han säger att han tycker att det är mycket tveksamt om bevisen mot ex-presidenten Slobodan Milošević skulle ha varit tillräckliga i en fullvärdig, juridisk rättegång. Därmed inte sagt att Milošević var oskyldig, tvärtom, men de former under vilka han ställdes till svars var enligt Rajić fullständigt felaktiga och orättfärdiga.

– Det har handlat mycket om Milošević i väst, vilket är lite synd. För oss här var han nämligen rätt ointressant eftersom han var historia redan när han utlämandes till Haag. Vid det laget hade vi besegrat honom och tillsatt någon slags demokratisk regering i hans ställe. Men det är ändå intressant att notera, när det gäller ICTY i Haag, att medan det tog en förmiddag att konstatera att Nato inte begått några som helst krigsförbrytelser på Balkan, så hade man ännu efter sex år inte kommit fram till något avgörande i samma fråga när det gäller Milošević. Tyder det på en rättvis rättsprocess?

Han tillägger:

– Med det upplägg som processerna vid Haag-tribunalen har så sänder det internationella samfundet signaler som säger ”begå hur mycket brott du vill, bara du har mycket goda skäl för varför du ska undgå straff”. Det är inte rättvisa. Jag skulle vilja se en juridisk process där alla skyldiga åtalas och döms oavsett vilka konsekvenser det får.

Taylor flögs till Haag

Liberias före detta president Charles Taylor flögs i går till Haag i Nederländerna där rättegången mot honom kommer att äga rum. Den tredje april gjorde Taylor sitt första framträdande inför Specialdomstolen för Sierra Leone (SCSL) i Sierra Leones huvudstad Freetown. Taylor står anklagad för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och brott mot humanitär rätt. Han har förklarat sig icke-skyldig till samtliga åtalspunkter.

Rättegången i Haag kommer att ske i Internationella brottmålsdomstolens lokaler, men under SCSL:s jurisdiktion.

- Nu när Taylor är i Haag, finns en risk att rättegången kommer att kännas mindre meningsfull och allt för långt bort för de människor som var mest berörda av brotten. Domstolen måste försäkra sig om att rättegången syns och hörs i Sierra Leone och resten av Västafrika, sa i går Richard Dicker från Human Rights Watch.

Storbritanniens beslut öppnar vägen för rättegången mot Taylor

Storbritannien har gått med på att låta Liberias före detta president Charles Taylor avtjäna sitt straff i brittiskt fängelse ­ om han döms. Charles Taylor är åtalade vid Specialdomstolen för Sierra Leone (SCSL) för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och brott mot humanitär rätt.

Beslutet av Storbritannien banar väg för att Taylors rättegång ska kunna inledas. Den förre detta presidenten greps i slutet av mars då han försökte lämna Nigeria ­ där han levt i exil de senaste tre åren. Men SCSL begärde att rättegången av säkerhetsskäl skulle hållas i nederländska Haag i stället för i Sierra Leones huvudstad Freetown. Att låta en långdragen rättsprocess äga rum i Sierra Leone skulle kunna äventyra den sköra stabiliteten i Västafrika.

Nederländerna har gått med på att stå som värdland för rättegången ­under förutsättning att Taylor förs till ett tredje land efter den slutliga domen.

Samtidigt som Storbritanniens beslut välkomnas på många håll ­ finns det en baksida med beslutet att flytta rättegången. Än en gång kommer ett statsöverhuvud som åtalats för de grövsta av brott att prövas långt borta från de platser där brotten begicks. Och där offren väntar på upprättelse och en rättvis dom.

"Haag-tribunalen är ett misslyckande"

BELGRAD/SERBIEN:
Timmarna före Serbien och Montenegros ödesmatch mot Argentina i fotbolls-VM träffar vi tidigare utrikesministern Goran Svilanović på hans kontor i Belgrad. Han talar länge och gärna om Kosovofrågan, om ett framtida EU-inträde för Serbien, och om den sittande regeringens samarbete – eller brist på samarbete – med Haag-tribunalen.

– Haag-tribunalen har blivit en icke-fråga här. Det är inte längre någon som bryr sig. Tribunalen är ett fullständigt misslyckande, som jag ser det, vilket är en svår och irreparabel förlust för den internationella rättvisan, säger han.

Själv har han varit chef för kommittén för samarbete med ICTY, Haag-tribunalen, och han ledde den serbiska delegationen vid förhandlingarna om den nya permanenta brottmålsdomstolen, ICC. Hans hårda kritik mot ICTY bottnar i konstaterandet att den har slösat bort värdefull tid på nonsens. Timmar, dagar och veckor har ägnats åt att diskutera serbisk historia och andra, som Svilanović uttrycker det, obetydligheter.

– Jag trodde att det skulle handla om att människor faktiskt har dött. Mördats. Istället har man låtit personer som Milošević hålla brandtal för den serbiska saken, helt utan att kommentera det åtal som riktas mot honom.

Därför är det också med en axelryckning som han bemöter frågan om Ratko Mladić eventuella utlämnande till Haag.

– Visst, de kan väl få honom. Men det spelar ingen roll. Det är ingen som kommer att ta en rättsprocess mot honom på allvar. Personligen tycker jag att det är mycket sorgligt. Jag hade stora förväntningar på Haag, men jag är djupt besviken idag, suckar han.

Utanför hans kontor samlas fotbollssuportrarna för att se matchen mot Argentina på storbildsskärmen vid Terazije. De kommer också att bli besvikna. Förslust med 6-0 och Serbien och Montenegros sista VM under gemensamt namn är i praktiken över. Den återstående matchen mot Elfenbenskusten på onsdag blir av akademisk betydelse.

Kan och vill Serbien utlämna Mladić?

NIŠ/SERBIEN:
– Att Ratko Mladić inte utlämnas till tribunalen i Haag beror på att premiärminister Vojislav Kostunica inte vill det.

Det säger Žoran Živković, före detta serbisk premiärminister, när vi träffar honom på hans kontor hemstaden Niš, ungefär tre timmars bussresa söderut från Belgrad.

– Människor frågar ”varför lämnar inte Serbien ut Mladić till tribunalen?”. Jag kan inte svara för dagens makthavare, men när jag var premiärminister var svaret enkelt: jag visste inte var han fanns. Mitt problem var att omvärlden inte trodde mig. Så jag tog hit utländska experter som kunde konstatera att vi gjorde vad vi kunde. De experterna slängde Kostunica ut när han kom till makten.

Žoran Živković har dragit sig tillbaka från den storpolitiska arenan. Idag driver han en liten firma som importerar argentinskt vin till Serbien. Och han är ordförande för organisationen Milenijum som bland annat arbetar för att främja demokratiska värderingar hos ungdomar och studenter.

På väggen hänger ett målat porträtt föreställande Zoran Djindjić, Živkovićs företrädare och nära vän som mördades av radikala nationalister i mars 2003. Ljuset faller in genom de stora fönstren. Živković sitter där han, enligt tolken, alltid brukar sitta, i den röda skinnsoffan med ljuset bakom sig. Han lyssnar på frågorna på engelska, men svarar sedan på serbiska. När tolken översätter fel rättar han henne.

– Jag vet inte var Mladić finns och jag är inte ens säker på att han är i Serbien. Men om han är här så skulle Kostunica kunna lämna ut honom. Det är jag övertygad om. Men Kostunica har inte samma inställning som jag och Djindjic hade. Vi utlämnade Milosevic. Just like that, säger han och knäpper med fingrarna.

Det var på morgonen den 28 juni som Zoran Djindjic i hemlighet samlade sin serbiska regering, däribland Živković som då var vice premiärminster. De enades om att Milošević, som då satt i förvar i ett fängelse i Belgrad skulle utlämnas. Senare samma kväll hämtades ex-presidenten av serbisk polis, han flögs med helikopter till en amerikansk militärflygplats i Tuzla och direkt vidare till Haag. Vojislav Kostunica, då Jugoslaviens president och motståndare till att lämna ut Milosevic till Haag-tibunalen, underrättades aldrig. Den federala jugoslaviska polisen eller militären kopplades aldrig in .

– Kostunica har aldrig haft några problem med Milošević eller Mladić. Däremot har han problem med vad de lämnat efter sig, säger Živković.

Reaktioner på boken

Reportageboken Till mänsklighetens försvar som lanserades för ett par veckor sedan har fått ett mycket positivt bemötande.

Studio Ett i P1 direktsände en författarintervju i samband med lanseringen, vilken i sin tur besöktes av ett 70-tal inbjuda gäster. Ett flertal organisationer och arrangemang har bokat föredrag och exemplar av boken och Göteborgs centrala skolbibliotek har köpt in tre klassuppsättningar. De traditionella boklådorna har också börjat inkomma med sina beställningar. Mer beställningsinformation finns på www.tillmansklighetensforsvar.se.

Hittills har boken recenserats i NSD och Helsingborgs Dagblad. Ett utdrag:

"I den ambitiösa reportageboken Till mänsklighetens försvar skissar journalisterna Görrel Espelund och Andreas Karlsson med start i Nürnbergrättegångarna den utveckling som lett fram till att Taylor nu kan straffas. Även om författarnas inställning i grund och botten är att utvecklingen av den internationella rättsapparaten är av godo, så undviker de inte problemen."

Petter Larsson i Helsingborgs Dagblad.